Han skrevs in vid universitetet en vårdag 1888.

 ”Tillsammans med en äldre släkting, som också läste på hovrättsexamen och som skulle ta hand om mig, så att jag inte skenade över skaklarna, fick jag rum i majorskan Bergenstråhles gård, Järnbrogatan 2, där större berömdheter än undertecknad (bland andra blivande nobelpristagare) bott någon gång. Huset är sig ännu likt med sina gamla fönsterluckor och det vackra läget i hörnet av Kyrkogårdsallén. Under de ståtliga lindarna var där skuggigt på sommaren, och när de stod avlövade brann höstens himlar i färgprakt bakom dem. Vintertid svepte en isvind upp genom den långa gatan, där slätten i vissa dagrar reste sig som en fondkuliss. Aldrig har jag frusit som i det upsaliensiska februari­landskapet med sitt arktiska klimat och sin plåtgrå himmel. Men det förstås, det fanns ju andra himlar och andra månader att ta igen sig på i den både livliga och döda Fyrisstaden.”

(”För tre kvarts sekel sedan” i ”Mitt Uppsala. Tjugo Uppsalavänner ser på stan.” Red. Roland Hentzel, Stockholm 1965 s 9-17)